Min första kärlek

Haha!
Om jag ska vara ärlig så var min allra första kärlek någon gång i 4 års åldern (eller mindre, minns inte riktigt). Mamma har berättat för mig att det fanns en liten utländsk kille på gården som hette Zarkan, eller möjligvis Abbaz. Och när han kom så sprang jag in och målade läpstift. Mamma mamma var är läppstiftet! Haha, kul när man tänker på det

Men min första kärlek som jag minns  var Emanuel, en kille som bodde på samma gård, och varje gång jag såg honom sprang jag ut. Så sött! Mamma och pappa umgicks med hans föräldrar och jag var kompis med hans storasyster, så jag var i närheten av honom i stort sett jämt. Jag hade en "crush" på honom i flera, flera år. Tills den dagen då jag var bjuden på hans födelsedagsfest och vi körde sanning och konka, flera stycken. Då får han frågan vem han är kär i - mitt hjärta bultar (jag tyckte att han hade gett mig så många blickar) men han sa så klart ett helt annat namn.
Där rök känslan och väntan var helt i onödan. Riktigt hjärtekrossande faktiskt.


Men i dagens läge älskar jag min Robin! <3