Vad bjuder jag på för mat?

Det beror alldeles på vem det är jag bjuder. Skulle jag bjuda hem ett gäng kompisar skulle det nog bli tacos. Bjuder jag Persson blir det korv stroganoff ( för han gör maten xD ) , bjuder jag min pojkvän så blir det något jag vet att han  tycker om, vilket kan vara precis var som helst men oftast kött.
Det är så himla olika. Men är det är stor grupp så blir det oftast knytkalas, har inte så mycket pengar så jag kan bjuda bort dom :P
Men jag bjuder inte så mycket, tror jag?

Men förvänta er tacos ;)

Herregud! Jag har varit sjuk sedan jag vet inte när. Åkte på influensan av alla sjukdomar .. Är fortfarande sjuk men känner mig betydligt mycket bättre än de senaste dagarna iaf :)
Tänkte fortsätta där jag slutade innan jag blev sjuk :)

Mina föräldrar

Min mamma heter Jessica Pettersson och fyller 46 år den 3 maj
Min pappa heter Tony Österman och fyllde 46 den 9 februari
Min låtsaspappa hette Jan Gensbügel och skulle fyllt 46 den 12 juni, men han dog 2005.

Som ni ser så är alla mina föräldrar lika gamla, och ännu roligare är att alla gick i samma skola. Man kan aldrig veta vem man ska bli tillsammans med va? Ha Ha

Mina föräldrar är alla födda i Stockholm, även jag. Mamma och min låtsaspappa ( lillebrors pappa ) flyttade till Göteborg när jag var 4 år. Så min bror är 100 % Göteborgare. Men min pappa bor kvar med resten av tjocka släkten.

Ja, vad ska jag säga. Min mamma är utbildad undersköterska men har varit sjuksriven nu i 12 år, hon är påväg ut i arbetslivet igen genom praktiker och annat :)
Min pappa har sin firma Stuvsta Plåtslageri AB. Altså, han är plåtslagare och mycket stolt över sitt arbete. Han har la jobbat där sedan han va 15 eller så.

Göteborg: Mamma - Jag - Patrik
Stockholm: Pappa - Jenny - Sanna - Moa - Ida - (Jag)

Det ända dom två familjerna har gemensamt är mig, men det får dom inte direkt att umgås :P
Det var en "happytime" i mitt liv när jag, mamma, Janne, Pappa, Jenny, Patrik, Sanna, Moa och Ida träffades och umgick. Som två lyckliga familjer. Haha det var så klart konstigt när jag ropade pappa till båda två. Så jag bestämde mig för att kalla Janne för puppa. Och det gick han med på ( för kvällen ;) ) Det var i vilket fall underbart, men varade inte så länge. Tyvärr

Jag älskar mina föräldrar såklart, men det är inte föräns nu på senare år som jag har kommit så bra överens med min pappa. Vilket gör mig riktigt glad :) Eftersom jag alltid har bott så långt ifrån så har det varit svårt och självklart har alla sina uppochned gånger, även pappa och barn :)

Jag älskar dig mamma
Jag älskar dig pappa
Jag älskar och jag saknar dig enormt mycket Puppa. Du var som en pappa för mig R.I.P

Ni ser, jag kan ju inte ens blogga en gång om dagen, och ändå vill ni att jag ska blogga? Skämmes!

Jag orkar faktiskt inte just nu för jag är inte helt frisk. Blir kanske lite senare efter en dusch. Idag ska det ju bli två dagar ..

Min första kärlek

Haha!
Om jag ska vara ärlig så var min allra första kärlek någon gång i 4 års åldern (eller mindre, minns inte riktigt). Mamma har berättat för mig att det fanns en liten utländsk kille på gården som hette Zarkan, eller möjligvis Abbaz. Och när han kom så sprang jag in och målade läpstift. Mamma mamma var är läppstiftet! Haha, kul när man tänker på det

Men min första kärlek som jag minns  var Emanuel, en kille som bodde på samma gård, och varje gång jag såg honom sprang jag ut. Så sött! Mamma och pappa umgicks med hans föräldrar och jag var kompis med hans storasyster, så jag var i närheten av honom i stort sett jämt. Jag hade en "crush" på honom i flera, flera år. Tills den dagen då jag var bjuden på hans födelsedagsfest och vi körde sanning och konka, flera stycken. Då får han frågan vem han är kär i - mitt hjärta bultar (jag tyckte att han hade gett mig så många blickar) men han sa så klart ett helt annat namn.
Där rök känslan och väntan var helt i onödan. Riktigt hjärtekrossande faktiskt.


Men i dagens läge älskar jag min Robin! <3

Presentera mig själv

Hallå där! Mitt namn är Martina Pettersson och jag fyller 21 år om exakt en vecka. Då förväntar jag mig att alla mina vänner ska komma hit med ett berg presenter och en go kram! (Ha Ha)
Den dagen jag fyller 21 ska vara den sista dagen på min sjukskrivning, för nu orkar jag inte mer.
Jag föddes i Södertälje utanför Stockholm, för det fanns ingen plats på något sjukhus i Stockholm ( som ni vet så är 90-kullen rätt stor ) Jag bodde med min mamma i Stockholm tills jag var 4 då vi flyttade ner till Göteborg, och varför vi flyttade ner till Göteborg var för att min mamma träffade min lillebrors pappa och mer går vi inte in på det ..

Jag började på dagis (skattegårdsvägen) och sedan vidare till förskolan (vättnedalsskolan) Och sedan till Ängåsskolan-Tynneredsskolan-Grevegårdsskolan-Aniara framtidsgymnasium-Turistgymnasiet på Tjörn. En del skolor dvs! :)

När jag gick ur gymnasiet blev jag från dag 1 arbetslös. Har sedan dess arbetat mig uppåt och nu är jag timvikarie på ett äldreboende.

Jag har under den större delen av mitt liv varit överviktig och kämpat fram och tillbaka och inte kämpat alls med att gå ner i vikt. Detta och för-trånga-skor ledde till att jag fick en fotsjukdom som heter Hallux Valgus ( Jag vet - ingen har en aning om vad det betyder) Men jag ska visa en bild

Detta gjorde att jag hade fruktansvärda smärtor på båda fötterna, kunde inte ha vanliga skor och tillslut hade jag ingen som helst lust till att ens gå. Jag sökte så klart hjälp för detta och har nu opererat mig - Tog båda fötterna på en gång - lika bra! :)
Nu har det gått lite över tre veckor sedan open och jag tog bort stygnen förra veckan. Det trodde jag såklart skulle göra så jag snart var tillbaka på jobbet men självklart inte , så otursföljd som jag är. Då spricker det upp och jag bår börja med pencillin, bandage och massa vårdcentralsbesök IGEN! Nu blir det bättre såklart men jag känner att den kommande veckan får bli den sista. Därmed ska min 21 års-dag vara den sista av min sjukskrivivning :)

Vet inte riktigt vad jag mer ska säga så jag tror det får räcka för nu. Men detta visste ju redan alla dom 2 som läser min blogg. Men enjoy!

Nettan och Woody fortsäter tjata på mig om mitt bloggande.

Om jag ska vara helt ärlig så förstår jag inte ens varför dom vill att jag ska blogga, vad är det roliga? Vad ska jag skriva om? Är det jag skriver ens intressant?
Det kan man ju fråga sig, men det är tydligen deras lördagskvällsnöje - att läsa min blogg. Hur det nu kan vara det, andra människor är ju ute på krogen, på någon fest eller är hemma och myser med film och popcorn. Men vem vet, ute på öarna kanske det inte finns mer att göra då man hunnit göra allt detta under veckan som gått - och då måste man läsa min blogg. :)  (No offence girls)

With all do respect Nettan, men nu tar jag och gör som dig! Bara för att fylla era lördagskvällar och förhoppningsvis alla andra kvällar så börjar jag skriva - OM MITT MISERABLA LIV!