Ibland är man feg, ibland är man modig. Det beror helt på vilket humör man är på, vem man pratar med, vilket förhållande man har till personen och så vidare. Idag kanske jag har gjort helt fel, eller helt rätt. Vem vet, vem vet inte ?
Jag tror att om jag hade varit en aning modigare när jag såg denna personen i ögonen så hade jag visat vart skåpet ska stå. Men nu är det tyvärr så att jag inte är speciellt modig. Jag är inte speciellt bra på att ta saker mellan fyra ögon utan gör det hellre över telefon eller sms.

Jag gjorde mitt bästa för att försvara dig, eller ska man säga jag gjorde vad jag kunde göra.
Men det är inte meningen att jag ska sitta och försvara er två för varandra. Du har ofta snackat skit om honom , mycket som jag håller med om, men ändå. Nu börjar han snacka om dig oxå. Jag tänker inte sitta emellan som en jävla brevduva och bara ta och försvara, skicka vidare och försvara. NEVER!

Sen vet jag att jag är 18 år nu och måste börja ta ett jävla stort ansvar, men inte på detta området. Jag tänker inte!

Sen om du känner att du kommer skita i mina prolem härdanefter så okej visst, gör det då! Men tro inte att jag lyssnar på dina.

Sen tror jag att jag behöver lite mer hjälp med mina än du behöver eftersom att jag är din dotter!